Elina Pälvimäki
”Handlingar och händelser i språkbadselevers begreppsvärldar”
Min undersökning är en del av forskningsprojektet Begreppsvärldar i svenskt språkbad vilket kombinerar två starka forskningsprofiler vid nordiska språk vid Vasa universitet; forskning i fackspråk och terminologi och forskning i språkbad och flerspråkighet.
Syftet med mitt avhandlingsarbete är att undersöka hur ämnesspecifika begrepp realiseras i språkbadselevers uppsatser (L2) i årskurserna 3, 6 och 9. Både tankeutveckling hos barn samt begreppsutveckling i barns tänkande är centrala utgångspunkter i den teoretiska referensramen inom min forskning. I mitt avhandlingsarbete betonas betydelsen av behandling och uppfattning av information. Jag utreder de begreppsspecifika kännetecknen i de handlingar/händelser som eleverna beskriver i sina uppsatser och vilka som är nödvändiga i begreppsbildningen.
Med hjälp av det valda forskningsperspektivet utvecklar jag ett nytt perspektiv att betrakta inlärningsresultat och -metoder inom andraspråksundervisningen där den nya synvinkeln visar hur ämnesspecifika kommunikationsfärdigheter utvecklas hos eleverna.
Analys och ordning av vetande med hjälp av terminologisk begreppsanalys
Nina Pilkes delprojekt handlar om det skriftliga materialet med hjälp av kvalitativ terminologisk begreppsanalys. Hon analyserar elevtexterna årskursvis med tanke på begrepp utgående från kännetecken samt begreppsrelationer. För det första analyserar hon vilka slags kännetecken eleverna på årskurs 3, 6 och 9 har använt då de berättar dels om företeelserna människan, växterna, djuren (den levande naturen), dels om företeelserna marken, vattendragen, vädret (de miljömässiga omständigheterna) och utarbetar en klassificering av begreppskännetecken. Valet av kännetecken i språkbadselevers uppsatser kan antas återspegla deras sätt att konstruera verkligheten inom det givna temat och modellera fackspråklig begreppsbildning. För det andra studerar hon begreppsrelationer som är mentala föreställningar som knyter begrepp till varandra. Begreppsrelationer reflekterar hur man tänker eller tror att saker och ting ligger i förhållande till varandra. Hon är i första hand intresserad av nivåer i elevernas texter dvs. syftet är att reda ut på vilket sätt de tre årskurserna ordnar vetande hierarkiskt. Analyser i hierarkier förväntas visa hur eleverna strukturerar vetande till större helheter - både ifråga om enstaka företeelser och hela uppsättningen givna företeelser.
Niina Nissiläs delprojekt handlar om det muntliga materialet med hjälp av kvalitativ terminologisk begreppsanalys. Hon analyserar det muntliga pilotmaterialet årskursvis med tanke på begrepp utgående från kännetecken samt begreppsrelationer. På samma sätt som Nina Pilkes delprojekt, handlar även detta projekt om kännetecken som elever använder och begreppssystem som eleverna skapar när ordnar sitt vetande. Indelningen i generiska begreppssystem ontologiska begreppsrelationer utgör utgångspunkten i både Niina Nissiläs och Nina Pilkes analyser. I generiska begreppssystem ställs begreppen i över-, under- och sidoordning. När det gäller konkreta objekt är relevanta relationer t.ex. materialrelation (moln − vattendroppar), lokationsrelation (moln − himmel), medan med tanke på abstrakta objekt kan andra typer av relationer vara mera relevanta, t.ex. kausalrelation (kallt − is), temporal relation (förberedelse − förverkligande osv.). Den viktigaste ontologiska begreppsrelationen är partitiv begreppsrelation (träd − löv) som kan gälla både konkreta eller abstrakta företeelser.
Bergroth & Turpeinen
Syksyllä 2008 lähetimme kielikylpyopettajille kyselylomakkeen täydennyskoulutuksen muodoista ja sisällöistä. Kartoituksen avulla halusimme selvittää mitä kielikylpyopettajat tarvitsevat täydennys-koulutukselta nyt, 20 vuotta kielikylvyn aloittamisen jälkeen. Kartoituksen tuloksia on käytetty pääasiallisesti kielikylpytäydennyskoulutuksen rahoitusanomuksissa.
Vastauksista ilmenee, että kielikylpyopettajien ryhmä on hyvin heterogeeninen. Puolet vastanneista on työskennellyt kielikylvyssä vain muutaman vuoden, kun taas puolet on jo kokeneita kielikylpyopettajia. Kielikylpyyn soveltuvaa täydennyskoulutusta opettajat ovat saaneet vaihtelevasti. Huolestuttavaa on, että niiden kielikylpyopettajien osuus, jotka eivät ole lainkaan saaneet kielikylpyyn soveltuvaa täydennyskoulutusta on kasvanut reilusti edellisestä, 10 vuotta sitten tehdystä kartoituksesta.
Vastauksista ilmenee, että perinteiset lyhytkurssit luentoineen, vierailuineen ja työpajoineen ovat edelleen suosittuja ja toivottuja. Näillä kursseilla saa ajankohtaista tietoa ja mahdollisuuden tavata muita alan ihmisiä ilman, että sijaisjärjestelyt tai kustannukset ovat ylitsepääsemättömiä.
